Ordföranden har ordet
Neurologin går med stark identitet
in i den framtida bas-, gren indelade specialitets-ordningen. Utredaren
Gudmar Lundqvist har tagit till sig föreningens argument och
i flera steg har utredningsförslaget ändrats i överensstämmelse
med vår syn på neurologins självklara plats som
basspecialitet med kontaktytor gentemot de andra neurospecialiteterna.
Flera skrivelser från den neuroanknutna patient- och handikapprörelsen
har kraftfullt stött vår argumentation. Neurologföreningen
arbete har varit mycket framgångsrikt och i det nu lagda förslaget
från Socialstyrelsen bildar neuroområdets specialiteter
ett eget område bestående av fyra basspecialiteter.
Även rehabiliteringsmedicin har inordnats som basspecialitet
efter ett gemensamt brev från neurospecialiteternas ordförande
till utredaren. SOSs rapport är nu lämnad för remiss
till bl.a. SLF och specialitets-föreningarna. Det 95-sidiga
förslaget finns i sin helhet publicerat på hemsida www.sos.se.
I utredningen föreslås att specialisttjänstgöringens
innehåll ska baseras på av myndigheten fastställd
målbeskrivning. Socialstyrelsen kommer att inrätta ett
nationellt råd vars uppgift är att fastställa specialiteternas
målbeskrivningar, det nationella rådet kommer alltså
att ge dem en myndighetsstämpel. SNFs styrelse har tagit initiativ
till en arbetsgrupp för att se över målbeskrivningen
för neurologi inför framtida dialog med, och eventuell
representation i, det nationella rådet. Det är angeläget
med en bred förankring inom specialiteten vid utformning av
neurologutbildningens målbeskrivning. I arbetsgruppen finns
representanter från SNFs utbildningsutskott, studierektorerna
vid regionenheterna, representant för länsneurologi, och
representanter för ST-läkarna i landet.
I det nu lagda förslaget från
SOSs förutsätts att vi inom neuroområdet ska ha
en gemensam stam under specialistutbildningen vid översyn av
framtida målbeskrivning. Kontakt har därför tagits
med ordföranden i område 7:s specialistföreningar
som är positiva till samarbete med SNFs styrelse i denna fråga.
Kanske kan vi komma fram till en gemensam syn på hur en "common
trunc"med randning inom neurospecialiteterna ska utformas.
[Till
toppen av sidan]
Det föreslagna nationella rådet
skall också ha till uppgift att stödja huvudmännen
i förutsättningarna för hög kvalitet i specialistutbildningen.
Förslaget innebär obligatoriska SPUR inspektioner samt
en förstärkning av ekonomiskt stöd till SK-kurser
motsvarande 14 miljoner kronor 2004. Detta möjliggör en
fördubbling av SK-kursutbudet jämfört med nuvarande
nivå. Dessa åtgärder prioriteras alltså framför
obligatorisk specialistexamination. I väntan på tillskott
av nya SK-kurser med ekonomiskt stöd från SOS har SNF
beviljat startbidrag till ytterligare kurser 2003 som annonseras
i detta nummer av medlemsbladet. Vi har faktiskt av egen kraft fördubblat
SK-kursutbudet under det gångna året och prognosen för
2003 är lika gynnsam.
Svenska Neurologföreningens arbete
är fortsatt fokuserat på utbildnings- och rekryteringsfrågor.
För att uppmärksamma den stora bristen på neurosjukvård
i Sverige har ett nationellt upprop för Regional förstärkning
av Neurologin och Neurosjukvården skickats till Sektorsrådet/Samverkansnämnderna
i landet. Vice ordförande Jan Lycke är initiativtagare
till uppropet vars bakgrund och innehåll beskrivs i detta
nummer av medlemsbladet.
Årets SNF stipendiater har utsetts
och tilldelats bidrag. Anna Edelvik, Uppsala, får 20 000 kr
till för gästtjänstgöring vid Rupert-Karls Universität
i Heidelberg.
Anders Johansson, Uppsala, får 12
600 kr till för en studieresa till Hospital Clínic Universitario
i Barcelona för studier av Parkinson och Parkinson plus sjukdomar.
Styrelsen önskar stipendiaterna lycka till och framgång
i sitt arbete med framtidens neurologi.
Jag ser fram emot att möta Sveriges
neurologer och neurosjuksköterskor vid vårmötet
i Umeå den 21-23 maj. Stimulerande diskussioner på kommande
årsmöte och vid vetenskapliga presentationer väntar
oss alla som deltar. Umeågruppen har skickat ut ett mycket
spännande program. Väl mött i Umeå!
Kristina Källén, ordförande
[Till
toppen av sidan]
Svensk Neurologi är ständigt i kris! Nu måste vi
föröka oss!
I Sverige var antalet läkare 2003-01-01
ca 28 000 (<65 år). Av dessa var antalet neurologer
310 (28 % kvinnor) dvs. de som innehade specialistbevis i neurologi.
I denna grupp ingick även de som arbetade inom annan disciplin
eller av olika skäl inte var kliniskt aktiva som neurologer.
Antalet neurologer/invånare var således ca 1/30 000
i Sverige. Sannolikt är antalet kliniskt aktiva neurologer/invånare
högst 1/35 000-40 000.
Antalet medlemmar i Svenska Neurologföreningen
är f.n. ca 360. Vid jämförelse med våra nordiska
grannländer är vi, i relation till folkmängd, ungefär
hälften så många neurologer/invånare. I Finland
finns 436 medlemmar registrerade i Finska Neurologföreningen
varav ca 1/3 är pensionerade eller arbetar i annan disciplin.
Antalet aktiva neurolospecialister är ca 250. I Danmark finns
450 medlemmar registrerade i Dansk Neurologisk Förening, vilket
omfattar även pensionerade neurologer och neurologer under
utbildning. Island har 19 neurolog-
specialister på en folkmängd
av ca 290 000 invånare och i Norge finns 365 medlemmar
i Norsk Neurologisk Förening varav ca 200 uppges vara neurologspecialister.
Allmänt brukar man i Europa rekommendera
att det skall finnas ca 1 neurolog/25 000-40 000 invånare.
Spridningen är stor med ca 1 neurolog/7 500 invånare
i Italien till 1 neurolog/320 000 invånare på Irland.
Sverige tillhör de länder med minst antal neurologer/folkmängd.
Detta innebär att vårt utgångsläge, av flera
skäl, är mycket ansträngt. 1) Patientunderlaget ökar:
Våra patientgrupper ökar med ökande livslängd
och med ökande inflyttning till större och medelstora
städer; 2) Pensionsavgångar: Det stundar stora pensionsavgångar
inom läkarkåren de närmsta 5-10 åren. 3) Ändrade
levnadsvillkor: Yngre kollegor har andra sociala krav på sig,
man är mer aktiv som förälder och tar t.ex. ut sin
föräldraledig i större utsträckning än
tidigare. 4) Ändrade arbetsvillkor: Den hårdnande kliniska
verkligheten innebär att färre orkar bedriva administration,
utvecklingsarbete eller forska samtidigt som man tjänstgör
som läkare. Fler neurologer väljer att ägna sig åt
något annat än att vara kliniskt verksam som neurolog
i Sverige. 5) Patienterna har större behov och ställer
högre krav: Stora vetenskapliga och kliniska landvinningar
inom neuro-området innebär nya diagnostiska och terapeutiska
möjligheter som i sig leder till större krav och behov
på neurologiska insatser.
Svenska Neurologföreningen går
nu ut med ett nationellt upprop för att man regionalt skall
arbeta via sektorsråd och samverkansnämnder för
att åstadkomma ett ökande antal ST-tjänster i Neurologi.
Vi bedömer att en ökande rekrytering är den enskilt
viktigaste frågan för att utvecklingen av Neurologin
skall bli mer gynnsam framöver. Vi vill att alla inom föreningen
verkar för att föra fram vårt budskap. Nedan återges
det brev som gått ut till respektive sektorsråd och
samverkansnämnd.
Jan Lycke, vice ordförande
[Till
toppen av sidan]
Nationellt upprop för Regional förstärkning av Neurologin
och Neurosjukvården
Till Sektorsrådet/Samverkansnämnderna
SNF vill via
sektorsråden/samverkansnämnderna uppmärksamma den
brist på Neurosjukvård som föreligger i Sverige.
Denna, i det närmaste kroniska situation, kan leda till att
diagnostik och behandling av neurologiskt sjuka fördröjs
och att de inte får tillgång till nya behandlingar och
adekvat uppföljning. Flera faktorer samverkar tyvärr till
att den rådande situationen ser ut att kunna förvärras
under den kommande tioårsperioden. Neurologin och neurosjukvården
måste intensifiera det långsiktiga arbetet med att förstärka
resurserna till området. SNF bedömer att den enskilt
viktigaste frågan för en gynnsam utveckling av Neurologin
är att öka antalet ST-läkartjänster i Neurologi
för att på sikt öka antalet specialister.
Behovet av neurologi och annan neurosjukvård
kommer att öka. Huvudorsakerna är att befolkningsunderlaget
ökar samtidigt som vetenskapliga framsteg leder till en alltstörre
efterfrågan på neurosjukvård. Under det senaste
årtiondet har sjukdomspanoramat för neurologin förändrats
och de diagnostiska och terapeutiska möjligheterna ökat.
Nya sjukdomsgrupper såsom t.ex. dystonisjukdomarna har tillkommit.
Andra sjukdomar har karaktäriserats bättre och effektivare
och specifikare behandlingar har utvecklats t.ex inom epilepsi,
migrän och för Parkinson. Till några av våra
stora patientgrupper, som tidigare saknade kausal behandling såsom
MS, finns nu flera immunomodulerande preparat att erbjuda. Inom
akutsjukvården kommer trombolysbehandling vid ischemisk strokesjukdom
påverka vår verksamhet avsevärt.
Flera av de nya behandlingarna kräver
god neurologisk kompetens och breddat samarbete mellan neurospecialiteterna.
Utveckling av specifika team vid regionsjukhusen behövs. Nya
behandlingar är som regel kostsamma och adekvat uppföljning
och utvärdering av effekter och ev. biverkningar måste
ske kontinuerligt. Sammantaget har förändringen av neurosjukvården
resulterat i en ökad efterfrågan, mer resurskrävande
insatser och därmed ökad belastning. Detta har hittills
skett utan att motsvarande resurser tillförts området.
Neurosjukvården behöver bättre resurser för
att i framtiden ta hand om nyinsjuknade patienter, behandla och
följa upp patienter med specifik behandling, förbättra
möjligheterna till rehabilitering, öka primärvårdskontakterna
och bygga upp register och medel för kvalitetssäkring.
De i många fall oacceptabla väntetiderna som råder
för besök på neurologmottagningar måste kortas.
[Till
toppen av sidan]
I dagsläget finns flera vakanta tjänster
fr.a. inom länsneurologin. Inom den närmsta 5-10 årsperioden
förväntas relativt stora pensionsavgångar bland
neurologer. Under flera år har SNF inventerat tjänste
och bemanningssituationen i de olika sjukvårdsregionerna.
Med dessa data som grund bedömer vi att man regionalt inom
respektive sektors/samverkansnämnd bör arbeta för
att kartlägga nuvarande och beräkna framtida behov för
att varaktigt och kostnadseffektivt lösa neurologins och neurosjukvårdens
problem. Arbetet bör i första hand inriktas på att:
·
Öka antalet ST-tjänster i neurologi
·
Inget krav på dubbelspecialisering
· Öka antalet specialisttjänster
fr.a. inom länsneurologin
· Inget krav på jourtjänstgöring
på internmedicinsk klinik
·
Öka andra resurser avseende annan personal, vårdplatser
etc. i relation till utökningen av ST-tjänster och specialistläkartjänster
Styrelsen
i Svenska Neurologföreningen
Jan
Lycke, vice ordförande
Kristina Källén, ordförande
[Till toppen
av sidan]
Besök vår hemsida:
www.svls.se/sektioner/ne/index.html
Kurs i Epilepsi hos Barn och Vuxna
Kurstid: 1/9 - 5/9 2003
Plats: Universitetssjukhuset i Lund
Kursledare: neurolog Kristina Källén
och barnneurolog Johan Lundgren
För ytterligare upplysningar se på
SNF´s hemsida: www.svls.se/sektioner/ne/index.html
Kurs i motorikstörningar
Kurstid 15/10 - 17/10 2003
Plats: Gullstrandssalen, Akademiska sjukhuset,
Uppsala
Kursledare: professor Sten-Magnus Aquilonius,
docent Håkan Askmark
För ytterligare upplysningar se på
SNF´s hemsida: www.svls.se/sektioner/ne/index.html
I samma utskick som detta medlemsblad bifogas
inför Vårmötet i Umeå 21-23 maj 2003:
Förslag till dagordning och Förslag till stadgeändring
samt Verksamhetsberättelse för Svenska Neurologföreningen,
verksamhetsåret 2002-2003
Förslag eller material till medlemsbladet
kan skickas till medlemsbladets redaktör:
Svend Marup-Jensen,
Helsingborgs Lasarett, 251 87 Helsingborg,
tel: 042-10 00 00 eller e-mail: svendmarup.jensen@helsingborgslasarett.se
Nästa nummer planeras att utkomma
oktober 2003.
Sista materialdag en månad före!
