2002:1

Ordföranden har ordet

Vårmötet genomfördes i ett vårigt varmt Eskilstuna. Jarl Hägglund och medarbetare hade satt ihop ett varierat och spännande vetenskapligt program med egna och inbjudna föreläsare. Vi som lyssnade och lärde tackar Eskilstunagruppen för deras stora arbetsinsats och ett lyckat genomförande av ett strålande arrangemang. En oförglömlig middag avnjöts på torsdagskvällen på det vackra Sundbyholms slott. Efter salut med kanon som avsköts av värden själv, kunde vi njuta av en makalös underhållning inklusive "spontan" sång och dansframträdande av neurologkollegor. Skönsången på spanska, eller Ritva Martells finurliga översättning av sångtexten till den finska visan, kommer vi som var med aldrig att glömma. Ett annorlunda möte som satte ribban högt för våra kollegor i Umeå som tar över ansvaret för vårmötet 2003. Umeåneurologerna med Lars Forsgren i spetsen lär ha påbörjat förberedelser redan under resan hem till Norrland, och Eskilstunamötet inspirerar säkert rekordmånga att anmäla sig till vårmötet 21-23 maj 2003!

På årsmötesförhandlingar diskuterades många angelägna frågor. Årsmötet uppdrog åt den nya styrelsen att arbeta vidare med en rad frågor och styrelsen har efter sitt första konstituerande möte den 28 augusti startat det gemensamma arbetet efter direktiven från årsmötesförhandlingarna.

Specialitetsutredningen. Projektledaren Gudmar Lundqvist har lagt fram ett första förslag till översyn av specialistläkarutbildningen den 6/6 2002, ett förslag som reviderats och omarbetats den 27/8. SLS har begärt in synpunkter från specialistföreningarna och utredningen kommer inte att lägga sitt slutgiltiga förslag förrän efter representantskapsmötet den 10 oktober. Den slutgiltiga versionen av specialitetsutredningen kommer att fastställas efter SLS fullmäktigemöte den 22/10 och presenteras för uppdragsgivaren, SOS, vid årsskiftet.

Glädjande nog är neurologin en basspecialitet i båda versionerna av utredningsöversynen. Indelningen bas, gren och profilområden är huvudtankar i utredningen, ingen ska kunna bli specialist i en grenspecialitet utan att tillhöra en basspecialitet. Utredningen föreslår 8 olika områden för basspecialiteter. Område 7 benämns neurospecialiteter, och i detta ingår neurologi, neurokirurgi och klinisk neurofysiologi. Det finns ingen indelning i bas-gren struktur inom område 7, utan alla 3 specialiteterna är jämställda basspeciliteter. Rehabiliteringsmedicin däremot är föreslaget som tilläggsspecialitet, förslagsvis som tillägg till utbildning i neurologi, neurokirurgi, invärtesmedicin, ortopedi eller allmänmedicin.

[Till toppen av sidan]

I den senaste versionen av översynen har en del oroväckande formuleringar lagts till. Arbetsgruppen betonar att "ett Nationellt råd för specialistläkarutbildningen med delegation att fortlöpande följa utvecklingen och ta ställning till förändringar i specialiststrukturen skapar en flexibilitet", och att "jourarbetets organisation ligger utanför aktuell översyn, däremot har många intressenter tagit upp behov av mera generell kompetens för en effektivare jourorganisation. Till viss del täcks detta behov i den fastslagna strukturen bas/grenspecialitet" men att "närheten mellan invärtesmedicin och neurologi bör tydligare markeras i den revision av målbeskrivningarna som avses ske efter nuvarande specialitetsöversyn".  SNFs styrelse finner det sista uttalandet mycket märkligt eftersom specialiteterna idag de facto istället alltmer fjärmar sig från varandra. Vi betraktar uttalandet som en markering för att skapa en föreställning om en närhet. Allt för att konstruera ett underlag för framtida reorganisationer, i syfte att täcka upp för internmedicinarnas behov i en bristfälligt bemannad jourorganisation. Vi kommer kraftigt att protestera mot formuleringen om närhet på representantskapsmötet och fullmäktigemötet i höst. Thomas Ihre har redan tillskrivits från styrelsen för att markera vår inställning i denna fråga.

Neurologins ställning som enskild specialitet har fått starkt stöd från patientföreningarna. Epilepsiförbundet, Parkinsonförbundet och NHR har tillskrivit utredningsgruppen och uttalat sin starka oro för förändringar som kan leda till ökad brist på neurologer, eller minskad tid för utbildade neurologer att syssla med neurologi i sin dagliga yrkesutövning.

Styrelsen har på årsmötets uppdrag också tillskrivit de andra neurospecialiteternas specialistföreningarna, och rehabiliteringsmedicinarna, för att informera om vår inställning i specialitetsindelningsfrågan. En inbjudan till gemensamma diskussioner inför hotet om framtida förändringar till neurospecialiteternas nackdel har förmedlats, och viss respons har redan inkommit. Arbetet med en samordning mellan neurospecialiteterna och rehabiliteringsmedicin fortskrider alltså parallellt med nuvarande översyn.

ST-utbildningen. ST-läkarna efterlyste på vårmötet en bättre kvalitetskontroll under utbildningen med bland annat ett tidigt praktiskt prov samt muntlig examination av externa bedömare två gånger under utbildningen, båda resurskrävande förslag. Utbildningsutskottet kommer att diskutera ST-läkarnas krav med förslaget från Gudmar Lundqvists utredningsöversyn som grund.

I översynen av specialistläkarutbildningen föreslås inrättande av ett nationellt råd vars roll skulle vara att fastställa målbeskrivningar, stödja huvudmännen i förutsättningarna för hög kvalitet i specialistutbildningen, stödja aktiviteter hos intressenterna kring utbildning av handledare och studierektorer, samt att skapa former för (utveckla instrument för) bedömning av nivå för enskilda läkares specialistkompetens. Utredningen förordar en utvidgad kontroll av kvaliteten i form av 3 ledamöter från specialistföreningen som ska yttra sig över inskickade handlingar innan specialistbevis utfärdas av SOS, alternativt att specialistexamen anordnas årligen. Kostnaden för examen skulle då staten stå för.

[Till toppen av sidan]

Länsneurologin. Länsneurologerna har inkommit med en skrivelse till SNFs styrelse med bl.a. ett krav på en rekommendation av länsneurologi som del i ST-läkarutbildningen till alla blivande neurologer. Länsneurologerna vill också ha stöd för inrättande av fler ST-block i neurologi, samt stödjande av neurologer som önskar arbeta under privata etableringsförhållanden. Utbildningsutskottet bereder frågan om en generell rekommendation om tjänstgöring inom länsneurologin för alla. Fördelarna skulle vara att under en sådan tjänstgöring få se ett brett neurologiskt sjukdomspanorama samt att befrämja samarbetet mellan läns/region-neurologer på sikt. En förutsättning för sådan tjänstgöring skulle vara att handledning fanns tillgänglig, och att jourtjänstgöring på medicinklinik inte tog tid från utbildningen i neurologi.

Det skulle vara värdefullt för oss att få in synpunkter från medlemmarna i ovanstående frågor. Vad tycker du om ST-läkarnas respektive länsneurologernas krav? Har du något att framföra inför diskussionen med de andra neurospecialiteterna om specialitetsutbildningens organisation i framtiden? Skriv till styrelsens medlemmar och gör din åsikt hörd!

Föreningens ekonomi är fortsatt god. Stipendiet för främjande av den svenska neurologins utveckling utlyses för andra gången i år. 100.000 kronor kan sökas som ekonomiskt stöd till projekt för främjande av nyrekrytering till specialistutbildningen i neurologi, gästtjänstgöring eller studiebesök inom företrädesvis Norden för ST-läkare i neurologi. I detta nummer av medlemsbladet bifogas anvisningar till intresserade sökande.

Med vänlig hälsning

Kristina Källén